Att köpa ny bil är i de flesta fall en lustbetonad upplevelse. Allt är nytt, allt fungerar utan mankemang, inga småskador i lacken. När man köper en bil som till exempel är tre år gammal är det naturligt att det finns lite skador, lite fläckar på klädsel och att vissa förbrukningsdelar börjar se slutet på livslängden. Eftersom en ny bil tappar mycket mer i värde än en begagnad får man dock betala dyrt för nöjet med ny bil.
Ett exempel: Ny bil som kostar 250 000 kronor faller 45 % på tre år, det vill säga värdeminskning per år är 38 000 kronor, och bilens värde efter tre år är 135 000 kronor. Den begagnade ovan som kostar 135 000 kronor har en värdeminskning på cirka 25 % per år, det vill säga en värdeminskning på 12 000 kronor per år.
Skillnaden i värdeminskning är då 26 000 kronor per år, och även om man under den tiden byter bromsbelägg, sommar- och vinterdäck och lite styrleder så kommer kostnaderna för bilen ändå att bli avsevärt lägre. Om man tar exemplet med en bil som är sex år gammal och körs i tre år sjunker ju avskrivningskostnaderna ytterligare.
Nu kan det ju finnas andra skäl till att välja nyare bilar. Ett sådant kan vara att bilarnas skydd mot kollisioner och andra olyckor blir bättre för varje år, och att man vill ha det bästa i det avseendet.